Kasagården

Tar vid sen sist men har noll bilder tyvärr.

 

Efter ridpasset i hagen blev det tre dagars vila för Smockan pga skoning, vaccinering och -20 grader. Den fjärde dagen skulle vi rida ut med en stallkompis och jag gick ut lite före för att rasta av Smockan i paddocken om det behövdes. Men hon blev så rädd och spänd ute så försökte sitta upp innan hon stack iväg. Lyckades inte, utan när jag halvt svingat mig upp i sadeln skenade hon iväg och jag landade ashårt på den isiga stallplanen. Suck... Smockan blev infångad men inte av mig för jag kunde inte gå riktigt, superont i höften men hoppade upp inne i stallet och blev utsläppt för att tukta henne. Och då var hon okej? Dum häst.

 

Dan efter red jag inte utan släppte henne i paddocken för att se hur hon gjorde. Något har hänt eftersom hon blev hyperspänd bara av att komma upp på stallplanen. Så på tisdagen tog jag hjälp av två kompisar som kunde assistera då jag red lite i iskylan. Smockan skötte sig och på onsdagen också då jag var själv. Torsdagen fick en annan kompis rida men då var det -15 cirka och Smockan fick en liten rödfärgad istapp från näsborren. I helgen blev det två paddockpass som gick bra, märkte att jag tappar koncentrationen eller något för rider slarvigt på slutet. Skritt-galopp övergångar gick toppenbra eftersom Smockan inte hetsade upp sig den gången. Har också haft lite av en plan av hur jag ska rida så vi får ut något av det och det blev väldigt mycket roligare då (no shit).

 

Så de här tokigheterna hon har haft för sig har minskat lite i omfattning efter den peaken. För ett år sedan hade hon liknande beteende så det kanske är januari-psykbryt hon har eller nåt. Hopas på det.

 

Och på lördag flyttar vi till ett stall mycket närmare både hem till mig och till universitet, plus en ridskola som granne där det finns ridhus och hoppträningar. LÄNGTAR!!