Kasagården

Om två veckor är det sista tentan = tidspanik. Har avancerade, dumma seminariefrågor jag måste göra på värdefull pluggtid, exempel: 

Mår mycket bättre än sist! Klarade tentan med stor marginal, har hoppat med Smockan, och två dagar i rad känt att jag tyckt det varit roligt att åka till stallet.

Har glömt bort den känslan; att lämna allt man gjort under dagen bakom sig och oavsett hur kasst man känt sig bara glömma det och fokusera på ridningen. Får tacka sommarvädret och snälla Smockan som fått mig känna såhär.

Har haft några tuffa veckor på sistone. Försöker att sänka kraven för att orka med allt. Nya mottot i studierna är

G duger, eftersom jag inte anser mig ha tid, ork eller lärandelust för att plugga ordentligt. Det är för att ge tid för sådant som är roligt och håller mig frisk. Alla föreläsare och tidigare studenter säger att det inte är betygen som är viktigast när man söker jobb ändå, så varför sätta onödigt hög press på mig om det inte spelar så stor roll i slutändan?

Men jag vet inte vad jag ska ha för motto för att orka med stallet och Smockan också. Jag har sällan toppmotivation när jag far dit: det är en jobbig cykeltur, stallarbetet tar lång tid och vi är mest ute och flänger utan en plan. Tävlingarna jag hade planerat för i sommar känns som en dum idé då vi inte hoppat på evigheter, dumt att riskera få dåliga erfarenheter som sänker självförtroendet ytterligare bara för att man vill tävla. Men att ge upp helt och stå över ett tävlingsår då vi har haft möjligheten att vara i toppform ger mig skuldkänslor, för att jag inte tagit tag i saker och pga tidsbrist.

Fast när jag tänker så gör jag det orättvist för mig eftersom jag jämför min nuvarande situation med förra årets. Då hade jag varken skola eller jobb (dvs obegränsat med tid) och tillgång till bil och en toppentränare som jag red för

en-två gånger i veckan. Så det faller sig naturligt att jag har mycket mindre tid för att ge hundra procent, fast att inte göra det känns orättvist mot Smockan.

Mycket tankar som det märks, många känslor som brottas med varandra. Hoppas jag kommer till en lösning snart.

Valborg är en stor grej härnere, man börjar med roligheter en vecka innan, går vidare med Skvalborg och Kvalborg och sen blir det final med forsränningen som höjdpunkt. Tyvärr var det snorkallt, höjde färgtemperaturen på bilden ovan i efterhand för att göra det mysigare. Mycket folk och någon hade däckat i trädet.

Senare fick vi en plats närmare vattnet där vi kunde titta på de olika flottarna.

Sedan satt vi i Ekonomikumparken resten av dagen med alla andra studenter.