Oblivion
Nu var det längesedan något hände här! Jag börjar med att berätta om Smockan.
Igår var det finfin uteritt igen med mams och Bodil. Smockis skrittade i Bodiltakt, och det är lite konstigt. Sen tävlade hästarna om vem som kunde trava långsammast, men då hade de faktiskt blivit skrämda av en fågel så de var väl lite försiktiga.
Vi galopperade i vår vanliga, långa backe lugnt och fint. Vi fick ett infall och svängde inte av på vanliga stigen utan fortsatte galoppera längs vägen och uppför en brant mördarbacke. Superjobbigt för pållarna som redan sprungit en kilometer i semibrant uppförsbacke.
Där uppe fanns det en stig som såg spännande ut så den utforskade vi. Det var inte mycket att hurra för, dessutom fanns det en jättevattenpöl som vi nästan inte tog oss över. Då tog vi närmsta vägen ut till vägen, över ett dike. Det var inte stort men det största och djupaste vi stött på, med vatten i. Smockan tvekade och jag hann precis ta ett mantag innan hon hoppade jämfota över. Det är inte bekvämt att hoppa från stillastånde...
Hemfärden var odramatisk i jämförelse.
Här ser man den leriga hagen och Smockan som lagt beslag på den enda torra biten. Jag börjar tro att hon inte är en ninja utan en prinsessa eftersom hon knappt går till vattenkaret ens.
Idag red jag henne i paddocken eftersom jag trodde hoppningen var inställd imorgon. Hon var inte riktigt pigg, gjorde det jag bad om (utom att springa fint) men inte med sin vanliga framåtbjudning. Lite bättre blev det när vi hoppade över ett minihinder på medellinjen. Vi hoppade både på "enkel"volt och åttvolt, landade i rätt galopp varje gång. Kort pass idag.
