Kasagården

Äntligen fick jag sitta på hästryggen igen! Två veckor sen sist men det har känts mycket längre. 

Jag och Smockan tog en rolig och lite annorlunda väg eftersom att bara skritta är lite väl tråkigt. Tar man en stig genom skogen så hittar man en oslagen lägda som plötsligt uppenbarar sig framför en. Går man över den och in bland träden så snirklar man sig fram mellan granar i en underbar skogsglänta med pyttesmå diken och nåt litet träd som man faktiskt kan skutta över. Smockan var lika glad som jag att äntligen ha en mening med livet så hon började takta och galopperade sen sista biten upp på vägen. Sedan hets-skrittade hon vägen hem. Till och med de ryttare vi mötte kommenterade hur energiskt hon gick. Hon är en riktig arbetsmyra den där.