Brunstfia
Yes, nu är det på gång igen. Smockan gjorde två kast när jag suttit upp och sen ville hon inte gå över stallplan igen. Jag är så bra som inte tappar tålamodet med henne, i alla fall inte när jag rider. Konstigt egentligen, jag har inte fått damp på henne så som jag fick med finaste Blomman. Vad har hänt, är jag mer lättretlig på andra vis?
När vi väl kommit iväg lät jag henna tuffa på i sitt eget tempo och hon sprattlade inte till en enda gång. Förutom när vi skulle gå förbi något sorts "timmerkonst", då hoppade hon ner i diket och fick simma tillbaka genom snön. Hon hetsade inte ens upp sig när vi vände tillbaka. Däremot blev hon spänd över en barnvagn men då tog vi till vårt lugna ner oss-knep och klättrade lite i backen upp till stallet. Hon gillar ju repetition för då kan hon slappna av.
Imorgon blir det säkert ett påfrestande pass för mig på markarbetsträningen. Det är ju Smockan som ska styrketräna egentligen, inte jag, men är det brunsttider så...
