Ridunderlag

Innan galopplöp bedöms underlagets fasthet under en så kallad ”going”. Forskning har visat att antalet skador i de lägre extremiteterna hos galopphästar sker i högre grad när underlaget har bedömts vara bra-mjuk, bra, bra-fast, och fast. Bra i det här fallet menas med att hästarna kan springa fortare. Samma mönster kan ses när det gäller senskador hos galopphästar, fler skador uppstår när underlaget är fastare.

 

Det är viktigt att minnas att skador inte bara beror på underlaget. Minst lika viktigt är typen, mängden och intensiteten av träningen.

 

 

Biomekaniken bakom interaktionen mellan hov och underlag

 

Hovlandningen

Inför landningen har hoven en hög acceleration och i själva nedslaget tar den emot en stor kraft. Hoven kan glida lite på underlaget och det är en risk för skador på ben eller senor i den här fasen. Mätningar av hur kraften fördelas i de lägre extremiteterna visar att 65 % av kraften absorberas redan i hovkapseln tack vare den elastiska putan och lamellerna i hovväggen.

 

 

Belastningsfasen

Den belastning som hoven och benet utsätts för när hästen lägger sin vikt på den varierar beroende på vilken gångart hästen använder. I trav motsvarar den ungefär 1,5 gånger kroppsvikten, i galopp 2 gånger kroppsvikten och i landningen efter ett hinder kan belastningen som benet utsätts för gå upp till 3-4 gånger kroppsvikten.

 

 

Överrullningen

I den här fasen trycks benet nedåt och bakåt innan det lyfts för att ta nästa steg. Även om inga leder i benen är gjorda för att röras utåt, bara framåt/bakåt, så finns en viss anpassning för detta eftersom hästar ibland svänger snävt i en högre hastighet.

 

 

 

 

De fem funktionella egenskaperna hos ridunderlag

 

Ythårdhet

Beskriver hur topplagret svarar vid belastningsfasen.

 

Dämpning

Om dämpningen är bra eller dålig beror på individen. Dämpningen måste kunna stödja upp hästens vikt men inte så bra att hovlandningen blir för hård

 

Svikt

Om svikten i ridunderlaget är bra kan det återta sin form direkt efter att hästens ben lämnat marken. Därmed kan underhållet av underlaget bli mindre krävande.

 

Grepp

Denna parameter beror på topplagret i underlaget. Man vill inte ha maximalt grepp eftersom hoven måste kunna glida lite.

 

Enhetlighet

För att undvika skador som orsakas av underlaget måste det vara enhetligt över hela ytan. En häst inte är kan förbereda sig för till exempel ett annat grepp mellan två steg. Plötsliga förändringar mellan någon de ovan nämnda parametrarna ger en större risk för skador, precis på samma sätt som ett dåligt grepp, svikt eller dämpning över hela ridbanan kan.

 

Från föreläsning av Lars Ropestorff och Ridunderlag - en guide


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0