Kasagården

De viktigaste punkterna att komma ihåg om hästar och som gäller för alla hästdjur: de är anpassade att leva i grupp, de är bytesdjur och därmed flyktdjur, och de är ursprungligen stäppdjur och vana vid stora ytor.

Äta, dricka sova

 

 

Diagrammen visar tidsbudgeten för tre olika typer av hästar. Den till vänster visar en häst som får en begränsad grovfodergiva och är uppstallad individuellt, i mitten finns tidsbudgeten för en grupphållen häst i hage med fri tillgång till grovfoder, och till höger syns en frilevande häst (Camargue). I diagrammet för den frilevande hästen ingår långsam rörelse under deras födosökande medan det ofta är en höhäck eller liknande när hästar hålls i grupp med fri fodertillgång som gör att de rör på sig mycket mindre.

Frilevande hästar brukar dricka vatten vid få tillfällen per dag eftersom det kan vara långa avstånd till vattenkällan. När hästarna väl dricker görs det snabbt på grund av risken för rovdjursattack när de står stilla. När man har domesticerade hästar kan man se att de dricker mest vatten inom två timmar efter utfodring. Tiden de dricker vatten kan variera mellan 11-50 s och upp till 16-21 gånger om dagen totalt.

Hästar sover under korta stunder utspritt över hela dagen. På domesticerade hästar kan man dock se att de ligger ner mest på kvällen. Under djupsömnen (slow wave sleep) har hästen fortfarande en viss muskeltonus så då står de upp. I djupsömnen kan hästar befinna sig i mellan 2-4 timmar per dag. Under REM-sömnen finns ingen muskeltonus, så på grund av det ligger de ner. Man kan då också se att ögonen och benen kan rycka till och röra sig. Hästar behöver kortare tid i REM-sömnen, ungefär 1 timme per dag men ibland upp till 5 timmar för yngre hästar, än i djupsömnen. Eftersom hästar sover korta perioder flera gånger över dagen blir längden på dessa sömnperioder korta, i djupsömnen kan de vara ca 6 min och i REM 4 min.

Hästens sinnen

Hur hästen håller upp huvudet påverkar hur synfältet ser ut. I högre hastigheter kan det vara bäst att låta hästen hålla huvudet högt upp så den kan se en längre sträcka framför sig. Går hästen med nosryggen i lodrät plan eller djupare form än så ser den bara ett fåtal meter framför sig.

Hästar är bättre på att höra högre frekvenser än oss människor. Låga frekvenser är svårare för dem att höra, därför kan cyklar som kommer bakifrån hästen på en väg vara skrämmande eftersom de inte hör dem innan den är väldigt nära. Hästar är också sämre än oss på att lokalisera varifrån ett okänt ljud kommer ifrån men är istället bättre på att höra ljud från långa avstånd, upp till 4400 meter bort.

Putsning är en viktig komponent i hästars kommunikation med varandra. Bilden visar vilka områden som föredras (ovanför manken) och som inte är lika populära (bogen).

Grupphållning

Sociala organisationer inom gruppen

En flock med frilevande hästar följer oftast ett visst mönster. Det finns en vuxen hingst, 2-4 ston och deras avkommor upp till 3 år gamla. Unghästar, både ston och hingstar, lämnar flocken sen och ansluter sig till andra flockar eller till ”ungkarlsgrupper” med unga hingstar.

Fördelar med att leva i grupp är många. Med många flockmedlemmar ökar chansen att man ska upptäcka faror och den individuella risken att bli tagen av ett rovdjur minskar när man är många i flocken. Grupplevnad ger också en större effektivitet att hitta och eventuellt försvara föda. Om det är dåligt väder kan en grupp hästar stå i klunga och värma sig gemensamt. Det finns också nackdelar med grupplevnad. Ökad konkurrens om foder och vatten, ökat parasittryck och en risk att fler rovdjur kan upptäcka en stor grupp hästar istället för en liten grupp.

Rangordning inom gruppen

Begreppet rangordning (eller hackordning) definierades på 20-talet då en grupp hönor observerades. Vad rangordningen gör för en grupp är att det blir stabilare interaktioner mellan individerna, aggressioner och konflikter undviks. Mellan två individer finns ett förutsägbart förhållande som gör att man vet vad som kan komma hända i en viss situation. Dominanta individer har oftast första tjing på en resurs, till exempel foder eller skydd, och detta syns tydligast under domesticerade förhållanden där det finns begränsade tillgångar (som en begränsad grovfodergiva i hagen). Dock kan motivation för en viss resurs hos dominant individ vara lägre än för en annan individ, så i konflikter om den resursen kan det vara den vanligtvis ranglåga individen som har första tillgången.

Grupphållning i praktiken

Det finns många fördelar med att husera hästar i grupp. De rör sig mer, får social kontakt med sina artfränder, de blir lugnare och lättare att träna, och de får bättre sociala färdigheter mot andra hästar när de växer upp i grupp. Det finns dock även nackdelar, som risken för skador när man släpper in nya hästar, att de måste tränas på att hanteras själva utan sin grupp och det finns även en ökad skaderisk för människor när man går in i gruppen för att ta in en häst eller fodra till exempel.

En vanlig förebyggande åtgärd innan man släpper ihop nya hästar är att ställa dem i boxar bredvid varandra. På det viset ska de kunna hälsa utan möjlighet att skada varandra. En studie undersökte detta förfarande med att släppa ihop två okända hästar utan att de fick stå bredvid varandra i box. Resultatet visade att det inte var någon skillnad i antalet aggressiva beteenden mellan grupperna, vare sig det var aggressioner som innebar kontakt (bitande eller sparkande) eller inte (bakåtstrukna öron, vänder rumpan till osv). Något som gick att se tydligt i båda försöksgrupperna var att direkt kontakt undveks, det visar på att hästar inte vill skada varandra avsiktligt på grund av risken för skador.

En annan studie undersökte ifall vuxna hästar kan förbättra sociala färdigheter hos unghästar som hålls i grupp. Två vuxna hästar introducerades i grupper av unghästar under en tidsperiod och unghästarnas antal sociala beteenden mättes före, under och efter att de vuxna hästarna befann sig i gruppen. Till skillnad från grupper som inte fick några vuxna hästar så ökade antalet beteenden som stärker gruppens band (lek, nosande på varandra) och de fick även stå närmare varandra. Efter att de vuxna hästarna tagits ur grupperna återgick unghästarna till de nivåer av sociala interaktioner som de hade innan. Det är ett tydligt resultat på att vuxna hästar har ett positivt inflytande på unghästars sociala färdigheter.

Stress

Stress är kroppens svar på en utomstående händelse. Det kan vara ett fysiologiskt svar, som förhöjd hjärtfrekvens, eller ett beteendesvar, som att fly eller utföra ett stereotypt beteende. Stereotypier är ett sätt för hästen att hantera stress under tillfällen där hästen inte kan komma undan , som i en box. Stereotypier kan utvecklas när hästen inte får utföra ett annat beteende som den gärna vill göra, äta eller röra på sig, eller när den inte kan komma undan en stressfylld situation, som i social isolering under boxvila. Hur hästen är uppstallad har stor påverkan på det eventuella utvecklandet av stereotypier. Faktorer som är förknippade med det är små grovfodergivor, strömedel som hästen inte kan pilla med (halm), stora kraftfodergivor, begränsad kontakt med andra hästar, avvänjning och mycket mer. Stereotypa beteenden som blivit befästa kan inte botas, man kan bara försöka förebygga att det bryter ut genom längre ättider och tillåtelse att ha social kontakt med andra hästar. Mer motion och leksaker i box eller hage kan inte ersätta det.

Inlärning och träning

Ett visst mått av stress kan vara positivt vid inlärning eftersom hästar får ökad uppmärksamhet och det ger bättre förutsättningar att lära sig något. Alldeles för hög stress däremot är negativt för inlärningsprocessen.

Något annat som man ska ha i åtanke vid träning av hästar är hästen måste kunna bearbeta och minnas all information som är kopplat till träningen. Ger man hästen för mycket information än vad den kan greppa drabbas inlärningen negativt av det också. För att befästa en inlärning brukar man ge hästen en belöning i samband med det önskade beteendet. För att undersöka hur lång tid som hästen kan minnas bakåt fick den se hur foder hälldes i en av två hinkar som stod 12 meter bort. När hästen släpptes direkt efter fodret hällts ner i hinken valde den rätt hink 75 % av gångerna. När hästen släpptes 10 s efter att fodret hällts ner i en av hinkarna valde den att gå fram till rätt hink 50 % av gångerna. Detta mått på hur långt tillbaka en häst kan koppla ihop en händelse (foder i hink) med en annan (äta foder = belöning) får konsekvenser för när vi tränar dem. För att vara säker på att hästen förstår varför den får en belöning av oss bör vi ge den inom 3-4 s efter det önskade beteendet.

Vad nästan all träning med hästar går ut på är att minska dess flyktbeteenden. För att göra detta finns flera olika tekniker.

Habituering

Hästen blir van vid en stimulus i små steg, kallas även systematisk desensibilisering. Man kan introducera det farliga på avstånd och flytta det närmare hästen efter hand. Eller göra det farliga större. Om en häst är rädd för plastpåsar kan man ha en liten påse långt bort i början och en stor presenning intill hästen på slutet om habitueringen gick i en takt så att hästen aldrig övervägde att fly.

Olika sorters habituering

”Approach conditioning”

Hasten får jaga eller följa efter det som är skrämmande. Är ett effektivt sätt att minska hästens rädsla om det går att utföra.

Stimulus blending

När en häst redan är habituerad för ett stimulus så kan ett nytt stimulus introduceras samtidigt. Polishästar som ska vänjas vid ljudet pepparsprej kan man spola med en vattenslang samtidigt.

Overshadowing

När man introducerar två stimulin samtidigt men det är bara en som hästen ska/kan svara på, det andra stimulit blir hästen habituerad för. Detta sätt är effektivt eftersom hästar inte kan göra flera saker samtidigt. Exempelvis kan man be hästen at flytta sig framåt och bakåt upprepade gånger samtidigt som klippmaskinen går igång. Även om hästen är rädd för klippmaskinen måste den koncentrera sig på att flytta sig, blir habituerad för ljudet från klippmaskinen.

Counter conditioning

Med denna teknik får hästen lära sig att associera något skrämmande med något som den tycker om. I exemplet under överskuggning kan man istället ge hästen mat medan klippmaskinen går igång. Mat är oftast den största motivationen hos en häst att utföra ett beteende men i situationer som kan vara skrämmande kan denna motivation vara låg. Detta ska man ha i åtanke om man funderar på att använda mat som belöning.

Från föreläsning med Elke Hartmann