Natural born leader

Ännu en gång fick jag börja med att torka av blod på Smockan... Som tur var det inget sår utan hon hade blött näsblod igen. Varför vet jag inte, för det var inte kallt idag.

Var skithungrig så jag var schyst mot oss båda med att inte ha några krav. När jag har lågt blodsocker får minsta grej mig att gå över till den mörka sidan. Med mamma och Bodil skrittade vi iväg till Vita huset och tillbaka på en halvtimme. Det var jobbigt för båda hästarna att gå då det är en smal, dåligt upptrampad stig. Blev lite av ett gympass för dem. Smockan gick först och trivdes ypperligt med det, hon var inte töntig för något utan knatade på som bara den.

Sedan blev det några varv med galopp i paddocken. Smockan var cool men Bodil skötte sig inte. Hon lättar i bakkärran när man galopperar med henne och i vänster varv byter hon ofta. Så jag fick ta henne och försöka göra något av det. Det gick väl lite bättre för jag lät henne inte trava mer än några steg när jag bytte tillbaka och försökte sitta med tydlig skänkel och sits.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0