Kylan

Hua, nu är det kallt igen. Uteritt på schemat igen fast en väg som jag och Smockan inte ridit på en månad minst. En orsak är att det är oupptrampat, en annan att det ramlat ner trädd på olämpliga ställen och en tredje är för att man inte kommer så långt. Nu struntade vi i alla orsaker och körde på.

Det var isgata när vi kom ut ur skogen och vi halkade oss fram. Förut i vintras hade vi varit tvungna att vända efter ett tag då stigen var översvämmat. Nu var det ett hårt skoterspår som hästarna inte sjönk igenom. Men efter att ha tänkt igenom smartheten i det hela var vi tvungen att vända ändå. Klockan 12 en söndag, helgen innan sportlovet börjar är det troligen någon som kör. Hästarna är inte skotersäkra och det fanns inte utrymme att gå åt sidan heller. Så surt eftersom vi inte kommer kunna rida på likadant underlag på stigen något mer. När sportlovet är slut kan det ha börjat töa ännu mer och så sjunker man igenom.

Så vi rantade runt i paddocken en liten stund. Smockan böjde sig fint åt båda hållen och Bodil genade i hörnen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0