Ingen mer havre till taxhästen
Wow alltså...
Det är en lösdrift brevid paddocken med tusen ungbjörkar och några hästar. Smockan är än så länge inte van att stå inne själv i stallet, så redan där var hon lite hispig. Sen står lösdriftshästarna kamouflerade och lurar fuxdamen till att tro att det är något mycket läskigare än hennes artfränder som tittar på.
Jag ger mig själv en klapp på axeln som inte satt av direkt utan åkte en stund på en häst som gick baklänges, snurrade runt och vibrerade samtidigt! Det sista var en väldigt äcklig känsla.
Vi stod stilla en stund och väntade ut det läskiga som jag skulle gjort med Blomman. Det fungerade delvis, så vi avslutade då.
Igår däremot var det inga hästar ute alls på grund av nyårsraketer, dessutom var det dagsljus för första gången på nya stallet. Då skötte sig Smockan riktigt bra.
PS: Ni får ursäkta det gräsliga utseendet på "bloggen", det är tillfälligt.
